- Hon förser hela Roslagen med plåtdetaljer
- Vika klänningar eller vika plåt – samma teknik i båda fallen
- Olli uppfann unik plåtlist
- Familjeföretag i Hallstavik
Hon förser hela Roslagen med plåtdetaljer
För snart tre år sedan tog Laila Korpi över vd-stolen på Sättra Stålmekaniska AB, ett företag som hennes far, Olli, en gång grundade. Det var också han som lärde upp Laila redan i tonåren då hon jobbade extra på lov och vid produktionstoppar. Därefter har hon hunnit utbilda sig till sömmerska och jobbat på andra arbetsplatser, men tog chansen att ta över efter sin far när han gick i pension.
– Det känns kul, jag är uppvuxen med företaget och har jobbat mycket här, säger Laila.
Och numera är ytterligare en generation involverad i verksamheten. En av Lailas döttrar, Mikaela, arbetar på Sättra Stålmekaniska. Med hjälp av travers, truck och andra hjälpmedel går det idag bra att undvika belastningsskador och tunga lyft. För ett drygt år sedan flyttade företaget till nya, moderna lokaler och här tillverkas liksom tidigare byggdetaljer i plåt. Det handlar om fönsterbleck, plåt till vindskivor, nockar och lister.
– Vi sköter tillverkningen här, men monterar inte plåtarna ute på fältet, därför kan vi hålla större volymer och tillverka plåtdetaljerna i serier, förklarar Laila.
Cirka 150 modeller tillverkas allt som allt i verkstaden som standarddetaljer. Därutöver kan kunderna, ofta plåtslagare och byggare, specialbeställa i andra mått och utföranden. Och behöver kunden hjälp med montering hänvisar Laila till en kollega i branschen, som dessutom själv driver ett litet plåtslageri.
På Sättra Stålmekaniska kan plåtdelar upp till tre meter tillverkas, och det är sällan de hantverkare som beställer sina varor hos Laila behöver större än så. Kunderna finns runt hela Roslagen och är ofta återkommande.
– Våra kunder vet vad vi levererar och vi känner många av dem väl, säger Laila.
Att en kvinna är vd för en tillverkningsverkstad borde inte väcka någon större uppmärksamhet år 2010, men den äldre manliga generationen kan fortfarande fråga efter ”chefen” när de kommer in.
– När jag berättar att det är jag och hjälper dem hitta det de ska brukar de vänja sig snabbt, konstaterar Laila.
Vika klänningar eller vika plåt – samma teknik i båda fallen
I den lilla byn Sättra utanför Hallstavik står Laila Korpi och tillverkar byggbeslag och en sinnrik list i plåt. Listen är skyddad av ett tjugofemårigt patent och kunden är ett av våra största byggvaruföretag.
– Jag har alltid jobbat med händerna och tillverkat saker, men kallar mig inte plåtslagare. Hellre kanske diversearbetare eller plåtskrynklare, säger Laila Korpi och smakar på orden.
Hobbyrummet som blev plåtverkstad. Den patenterade tillverkningen sker ännu i bottenvårningen av familjen Korpis villa. Nu planeras en större verkstad ute på gården. Två generationer arbetar i verkstaden. Sedan Micaela Arell gick ut gymnasiet för sex månader sedan har hon mestades arbetat sida vid sida med mamma, Laila Korpi.
Idén till listerna fick pappa, dåvarande smeden Olli, när han var ute på byggen och svetsade fast dem på balkarna. Han funderade länge på en lösning, och en dag klickade det till. Det skulle bli början på en tillverkning som idag utgör hälften av familjeföretagets verksamhet.
-Mellan byggjobben stod pappa i verkstaden och bockade plåtar för sina egna uppdrag. Jag fanns alltid i närheten när han arbetade, minns Laila Korpi. Men när det var dags att söka till gymnasiet valde jag att bli klänningssömmerska.
Laila Korpi menar att hon har användning av den utbildningen även i det här arbetet eftersom hon stöter på likartade frågor vid vikningar och vinklar i plåt och tyg.
-Materialen berikar varandra, anser hon. Ibland klurar jag ut något plåtproblem vid symaskinen och vice versa.
Efterfrågan på balkflänslist och pelarhörnlist är stabil, och det mönsterskyddande patentet på dem går ut först om åtta år (2013).
Liten industri med stor kund. När pallen är full drar Micaela Arell ut den på gården. Gyproc kommer och hämtar när pallarna fyller en bil.Timmarna i verkstaden ökar stadigt och under förra året (2004) passerade 150 ton tunnplåt här. Nästa år lär det inte bli mindre. Efterfrågan på balkflänslist och pelarhörnlist från familjeföretaget Sättra Stålmekaniska är stabil i Sverige, Norge och Danmark. Det mönsterskyddade patent man har på den går ut först om åtta år (2013).
-Den gamla skenan, som svetsades fast på stålstommen, gav en hög värmeutveckling och ökade brandrisken på byggena, säger Laila Korpi. Den nya pelarhörnlisten fästs med dubbelhäftande tejp, medan balkflänslisten har en fals som gör att den bara kan snäppas fast på balken innan man skruvar gipsskivorna i den. Det är både snabbare och mera riskfritt.
Kommer på rulle
Numera levereras den 0,5 mm galvade plåten på rulle. Via en matning med sax klipps banden av i tvåmeterslängder, färdiga att formas till lister.
-Det är pappa och min sambo som konstruerat automatiken, säger Laila Korpi och påpekar att den spar in en hel del manuella och tunga moment.
Även om en del av själva vikningen och hanteringen fortfarande görs manuellt har den nya innovationen ökat produktionstakten.
-Idag tillverkar jag 120 lister per timme, fördelade på fyra buntar om 28 kilo. De får inte bli för tunga, säger Laila Korpi, som tänker på sig själv och sin arbetsmiljö. Blir jag trött så brukar jag gå upp på kontoret och skriva en följesedel eller faktura.
Från pannrum till verkstad
Hörselskydden finns alltid inom räckhåll när Laila Korpi arbetar. Det högfrekventa ljudet av plåtsaxen ör av det slag som kan ge upphov till tinnitus. En som, trots sin goda hörsel, inte tycks besvärad av detta är hunden Fjolla som ofta gör Laila Korpi sällskap vid maskinen. Här visar sig alla i familjen vara närvarande.
-Tillverkningen till Gyproc drar med sig mycket annat jobb och ibland kan det komma fyra, fem beställningar samtidigt, berättar Laila Korpi. Barnen hjälper till om det behövs, eftersom alla vet hur det går till.
Laila Korpi har fyra döttrar och har försökt intressera de två äldsta för plåtslagarlinjen. Den ena har istället valt IT medan den andra Micaela Arell, utbildat sig inom hotell och restaurang.
Klart för leverans. Råmaterialet till pelarhörnlisten är 0,5 mm galvad plåt.
Under förra året passerade 150 ton plåt här.
Företaget har inget lager för sin produktion, utan man kör ut sina varor efter behov
-Nu står jag här i alla fall, säger Micaela roat, medan hon fyller en vagn med pelarhörnlister. Jag jobbade här ibland under loven, men ny har jag varit i verkstaden för det mesta under fem månader. Det är roligt att prova på något annat efter en lång utbildning, tycker hon.
Villans rymliga pann- och hobbyrum har för länge sedan omvandlats till verkstadslokal. Nu börjar den trots allt kännas för liten och en ny verkstad har börjat planeras ute på gården. Familjen Korpi har inget lager för sin produktion, utan kör själva ut sina varor efter behov. Utöver sina patenterade plåtskenor tillverkar man byggbeslag, fönsterbleck, vindskivor och nockplåtar.
-Kunderna är bygg- och trävaruaffärer i Norrtälje kommun och i Uppsala. Fördelen med att leverera själva och utan mellanhänder är att vi får en direktkontakt och dialog med våra kunder. Dessutom är det trevligt säger Laila Korpi.
I en tid när teorin ställs om praktiken – när den ordinarie utbildningen ställs mot tankarna på att lyfta fram det traditionella lärlingssystemet som ett alternativ – hamnar Laila Korpi definitivt i den senare gruppen.
”Av hänsyn till yrkesgruppen kallar jag mig inte själv plåtslagare”, säger Laila Korpi blygsamt. Hon är självlärd till sitt arbete och har en annan yrkesutbildning i botten, liksom dottern Micaela Arell.
Nya tankebanor
-Skulle det dyka upp någon kurs med anknytning till just det jag jobbar med så skulle jag inte tveka att söka den. Vad man än gör så måste man sättas i nya tankebanor, utvecklas och få nya intryck, resonerar Laila Korpi.
När det gäller baskunskaper och kärnämnen har hon med sig dem från den beklädnadstekniska utbildningen vid S:t Görans gymnasium, men till det yrke hon har idag är hon självlärd. I just denna roll befinner sig Laila Korpi i en dubbel minoritet, dels som formellt obehörig, dels som kvinna i en starkt mansdominerad bransch. På frågan om hon ser det som ett problem svarar hon efter en stunds eftertanke:
-Visst skulle jag vilja vara mera mångsidig när någon kund kommer förbi och vill ha goda råd under sitt bygge. Men när det gäller själva tillverkningen har jag inte kunnat få en bättre skola än hemifrån.
Olle Anderstam
Artikel publicerad i Verkstadstidningen 11/2005
Olli uppfann unik plåtlist
Sättra Stålmekaniska grundades redan 1970 av Olli Korpi. Det är idag ett familjeföretag där både dottern Laila och sonen Matias driver det tillsammans. Både Laila och Matias har gått i sin fars fotspår och började tidigt ta del av verksamheten och behärskar båda allt som behöver göras i produktionen. Laila som varit med i femton år sköter även all administration och kontorsarbete.
Olli som varit i metall och smidesbranschen sedan 1954 har en lång och gedigen erfarenhet och är dessutom en problemlösare med stor uppfinningsrikedom.
Verkstadslokalen med produktion och kontor ligger i Sättra i Hallstavik. Verksamheten består av egen tillverkning av diverse byggplåtdetaljer som plåtbeslag, nockar, vindskivor, fönsterbleck mm i olika plåtkvaliteter och färger. Här kan man göra det mesta som går att göra med en plåt.
-Det händer att vi tillverkar något efter en kunds önskemål medan de väntar, säger Olli. Här får man snabb service med korta leveranstider till både företag och privatkunder. Dessutom till vettiga priser.
Patenterad klämlist gör det enkelt
Maskinparken består av ett egentillverkat bandmatarverk med automatklipp, en cnc-styrd kantknäckmaskin samt diverse klippmaskiner.
En specialitet som de tillverkar är en patenterad produkt som Olli har uppfunnit och som idag är en känd plåtlist för ett speciellt ändamål. Det är en smart och väl genomtänkt plåtprofil, en så kallad klämlist, som monteras på stålbalkar och utan verktyg och eller redskap. Den passar samtliga H och I profiler, såväl fristående pelare, fasadpelare och uppslagsbalk.
-Vi har även en lösning för fyrkantsprofiler, säger Olli.
Användningsområdet för dessa profiler är bland annat inklädnad av stålbalkar för brandskydd. Listerna trycks fast för hand och sedan är det bara att skruva fast gipsskivor eller liknande direkt i listen.
Det här är företagets största produkt och det produceras mer än 75 ton per år.
-Vi har hela tiden listen i lager man kan snabbt tillverka den efter beställning om behovet finns, säger Olli.
Försäljning och marknadsföring står GYPROC för och listen finn i deras sortimentskatalog.
Framtiden ser ljus ut och omsättningen ökar lite för varje år.
-Men nu ska jag snart gå i pension och ägna dagarna åt jakt och fiske, säger Olli och ler. Nu får Laila och Matias ta över det hela.
Familjeföretag i Hallstavik
– Laila Korpi om Sättra Stålmekaniska
Skymd av några träd längs Uppsalavägen ligger de rymliga lokalerna där Sättra Stålmekaniska AB huserar sedan tre år tillbaka. Laila Korpi, som driver företaget minns när hennes far drev firman i verkstaden invid sitt barndomshem.
– Det var ingenting man tänkte på utan det var så det var. Jag är liksom infödd i den här branschen, säger Laila.
MICAELA ARELL står vid en truck och packar plåtprofiler. Hon hejar försynt medan modern Laila Korpi bockar plåten i maskinen. Vi går in i köket, säger hon, när hon lägger ifrån sig den sista skurna plåtbiten.
Olli Korpi, Laila Korpi och Micaela Arell
Idag är det mor och dotter som sköter om Sättra Stålmekaniska AB, företaget som Lailas far Olli Korpi startade i början av 70-talet.
Jag började hjälpa min far i verkstaden som ung. När jag var liten hade vi verkstaden intill bostadshuset. Det var ingenting man tänkte på utan det var så det var. Jag är liksom infödd i det här, berättar Laila.
Under hela sitt liv har Laila hjälpt till men hon har även skaffat sig en sömmerskeutbildning. Innan Laila övertog driften av företaget har hon bland annat arbetat som sadelmakare på LV3 tills det lades ned. Då började Laila arbeta ”hemma” igen, på faderns företag:
– Jag har halkat in i branschen på ett bananskal, så som man gör i livet, säger Laila otvunget.
Laila har fyra döttrar varav en av dem, Micaela, arbetar heltid på företaget idag.
– Under skollov och på helger har vi alla varit med och hjälpt till i verkstaden under perioder. Jag ser att det är en fördel med ett familjeföretag eftersom man löser allt tjafs omgående istället för att gå och irritera sig på varandra, säger Laila.
Ur historisk synpunkt är ett plåtslageri en mansdominerad bransch. Laila berättar att det var en mycket mer mansdominerad bransch under 80-talet:
– Kunderna ringde och ville prata med ”fabrikörn’” på den tiden. Idag är det vanligare med kvinnor i branschen. I år tog en tjej hem SM-guld i plåtslageri för unga plåtslagare, berättar Laila.
Automatisering
På Sättra Stålmekaniska arbetar man idag i första hand som ett plåtslageri. För 23 år sedan fick företaget ett patent på en brandisoleringsskena som idag säljs till Danmark och till ett företag i Bålsta. Patentprodukter står idag för ungefär 40 procent av arbetet.
– Vi gör alla typer av plåtdetaljer, till exempel vindskivor, byggdetaljer, fönsterbleck, taknockar och mycket mer till lokala företag, berättar Laila.
Det finns många fördelar med att driva en egen plåtverkstad, förklarar Laila, och högt upp står friheten.
– Visst är det en frihet under ansvar, men jag skulle inte vilja byta bort den. Under perioder får jag arbeta väldigt mycket men jag brukar aldrig ta med mig jobbet hem. Hemma gör jag andra saker, bland annat syr jag båtkapell för att hålla fingrarna igång, och är delaktig i föreningslivet. Jag är till exempel ordförande i Bergby Skolas bygdegårdsförening, berättar Laila.
I arbetet på verkstaden ingår en del tunga lyft vilket är någonting som Laila och Micaela försöker rationalisera:
– Vi håller på att undersöka hur vi kan automatisera delar av verkstaden för att undvika en del tunga lyft. Det skulle underlätta för oss, avslutar Laila.
Text & foto: Jessica Lind
Publicerat i Roslagen Runt 2011